Att skaffa sig en kompis

Så tog vi oss tre dagar uppe i Vänersborg! Givetvis (!) regnade det när vi kom hit och hela natten därpå. Men i morse vaknade vi till en strålande sol. Så ljuvligt det är!!! Humöret går upp 220 % - minst!
Frukost ute, fika ute, lunch ute och - gissa vad - kvällsmat ute!

Igårkväll tog Kajsa och jag oss en promenad ner till älven och vad får vi se där om inte en iller. Jättenyfiken var den och Kajsa lika så. Kom nästan fram till oss. Fast, vi undvek att komma för nära, även om Kajsa tyckte det hade varit helt ok att klappa den. "Bara lite" som hon sa. Jag vet inte säkert. Världens mesta, största osv. djurvän är jag egentligen, men här tvekade jag faktiskt en smula. Jag som hade hoppat ner till tigrar utan att tveka. Eller kanske inte förresten ;)

Finns roligare sätt att tillbringa en torsdagskväll än på akuten, väntandes på en stelkrampsspruta . . . ;)

Och hade jag kameran med mig? NEJ! Hade jag telefonen med mig? (Som man ALLTID släpar med sig), hade jag den? NEJ, NEJ, NEJ! Typiskt va? Hrmpf.

Vi fick nöja oss med fem myggbett istället för några kort på en söt iller. Man får vara nöjd med det lilla här i livet.

Nåväl, imorgon bär det av till Smögen. Där ska kameran med! Basta!

Tills dess: GOD NATT!