Badrummet

Jaha, badrummet då. Äntligen är det klart. Och fint blev det! :):):)
Tycker ju vi då!
Skönt att kunna gå på toaletten här hemma igen om man säger som så. Slippa gå bort till ett annat hus eller åka till jobbet.
Fast vi har bott jättebra uppe i stugan, så det har inte gått någon nöd på oss!

Och Så här blev resultatet:

Jag är redo

VA? Matte & Husse ... Ska ni ut och resa?

Nähä nä! Inte utan mig inte! Jag följer med. Jag är redo!

Roger n' Out!

Tre dagar ...

... kvar!

Och tusen saker kvar att göra! Men kan ni förstår!?!?!?

TRE (!) DAGAR KVAR!!!!!!!!

Yeah!

"Projektlederi"

Ibland kan jag blir  imponerad av vad folk hinner med, hur mkt dom kan hålla igång, med personal, ekonomi, planering osv osv.
Så tänker man lite på vad man själv gör och kan ....

Men då slår det en helt plötsligt att jösses. Vilken enorm projektledare etc. man är själv - egentligen - utan att fundera på det hela.

Man håller ju faktiskt koll på Livet AB, Familjen AB och "allt annat" AB.

Hem som ska fixat, barn som ska ha mat, utflykter som ska ordnas, dagis, kompisar, kläder som passade igår men helt plötsligt är för korta dagen efter osv osv.

Fast idag glömde denna projektledaren en liten, liten viktigt detalj.
Skulle åka med katten till veterinären.
Sagt och gjort, tänker igenom vad man behöver ta med sig så man slipper släpa hela väskan med sig. Check. Allt med. Iväg med bilen och är utanför hemmet kl 10.00 (hade tid 10.20 på djursjukhuset...)
Då inser jag FASA! Katten är där inne, jag är här utanför ...
UTAN NYCKLAR! Neeeeeeeeeeeeeeeeeej! :(
Då hinner man bli lite småstressad. Men, M jobbar ju nära så jag hann hämta hans nyckel, in och hämta katten och stämplade tillslut in hos veterinären 10.19.

Se där! GOTT OM TID! Ingen stress alls faktiskt. ;)

Intensiv helg

Vilket väder det blev.
Helt fantastiskt. När jag körde till affären på em. stod termometern i bilen på 20 grader. Inte illa i slutet på oktober. Mycket bättre än det var under flera veckor i somras minsann.

Det passade väl oss perfekt. Måhända att det är upp och nervänt inomhus. Och egentligen borde man städat, då Hela huset är täckt av ett vitt damm. (Men, badrummet är FIIIIIIIIIIIIIINT! Bilder kommer inom kort). Men, med det vädret ute och en veranda som behövde målas och byta brädor kunde det inte blivit bättre. Vi hann med en hel del. Sista gräsklippningen för året blev det nog också.

Söndagen började med en god frukost, följt av massage och därefter mat hos mormor & morfar. Gott och trevligt! En helt ok söndag. Kunde kanske varit lite golf också, så hade det varit perfekt!

Men jag har iallfall fått hem min lilla dammtuss, dvs katten! ;)

Vad har ni andra gjort?

http://commons.wikimedia.org/wiki/User:Arpingstone

Under sker ibland

Fick ett telefonsamtal igår. Den typen av samtal man inte vill ha i livet.
Det var grannen som gråtande ringde. Ringde och frågade om jag kunde tänka mig att följa med till veterinären ... hennes älskade lille katt - 19 år - var sjuk och gammal och det var kanske dags att göra den sista resan.

Vi visste inte om han hade ont eller så, men han hade fått näsblod. Och gammal som han är och i kombination med att han har diabetes så var risken stor att han inte hade det bra ...

Så klart jag följer med. Med tunga steg åkte jag hem där på eftermiddagen och när jag mötte V och lille Os ögon gick tårarna inte att hålla tillbaka. Vi bara stod där på parkeringen och lät tårarna trilla.
Det är faktiskt skönt att få gråta ibland ...

Det var en lång tung resa ut till Dalby, som på ett annat vis gick alltför fort. Alltför snabbt till det stället vi inte ville åka till.

En helt underbar veterinär tog emot oss, allt var förberett. Tårarna trillade åter igen när han plockade ut lille kisen och började titta på honom.
Kände på magen, tittade i ögon, öron näsa och mun.

MJAU sa Oskar. Och veterinären skrattade. Och där, tillsammans, med tårna trillande, skrattade vi också och klappade lille O.

Då säger veterinären: Jag tror inte han är redo ännu. Han mår nog ganska bra ....Vad säger ni om att jag ger honom en spruta, en liten "god" cocktail med lite vitaminer, anitinflammatoriskt och lite annat smått och gott? Sen följer han med er hem igen och får äta lite torsk och sova i sängen igen?
Han kan gott leva i några år till.

Jag kan bara säga att om vi inte gråtit innan, så gjorde vi det då. Från djupaste dalen till högsta toppen på några sekunder. Den känslan går inte att beskriva. Det kittlade som sockerdricka i magen och man fick lust att skrika ut i hela världen, att ibland är livet bara HELT FANTASTISKT!

Tack för att han fick komma hem igen veterinär Erik! <3

Kontrasterna

Igår fantastiskt bra konsert med favvis bandet Ultravox och idag ut i mörkaste skogen bland gran & bok.

Båda gångerna ringer det i öronen. Ena dagen av ljudvolymen, andra dagen av den kompakta och underbara tystnaden.

Jag gillar kontrasten - det ger en extra dimension på tillvaron! :)

Tokigt blev det

Ojojoj .. så tokigt det kan bli.

Skäms på mamma och pappa. (Fast dom blir straffade direkt genom att frysa).

Vi glömde nämligen våra täcken, kuddar men framförallt "FANTEN" och gose "KUDDICKO" (kudden) när vi körde från stugan.
En mycket ledsen plutt nu på kvällskvisten. Stackars liten :(

Trött Plutt

Morgonens bästa kommentar när jag skulle väcka lilla K idag på morgonkvisten:

- Men Mamma, jag har ju inte "hinnit" sova ännu ...

Från en trött fem-åring som somnade 19.30 och blev väckt 06.30 igen.

Lyckligt lottad

Har reflekterat lite de senaste dagarna. Inte på livet i sig, inte deppigt eller så, men på hur lyckligt lottad jag är. Jag har ett jobb (förhoppningsvis iallafall), som dessutom finns på samma ort där jag bor.

Fina vänner, som ställer upp när man bäst behöver det.

En underbar familj. Vi har varit ihop i 16 år, mannen och jag. Mer än en tredjedel av hela mitt liv. Han befinner sig just nu på andra sidan jorden och jag saknar honom. Efter 16 år kan jag fortfarande bli glad när jag tänker på honom och som sagt, kunna sakna honom när han är borta.

En söt liten dotter - som visst givetvis - kan reta gallfeber på oss då och då. Men skulle något hända henne vet jag inte vad man hade gjort.

Jag har min lilla katt ...:)

Vi har möjlighet att göra saker som vi vill. Inte allt man skulle möjligen drömma om, men det som förgyller vardagen.

Ja det finns så många saker att vara glad och tacksam för, som man ibland inte ser utan tar för givet.

Jag är så nöjd.

Rörigt

Ibland undrar man lite vad man själv håller på med ... (troligtvis är det bara jag som tänker så ibland då men iallafall! :)
Som att tex. dra igång en badrumsrenovering, samtidigt som man skickar mannen till San Diego en vecka och ska då:

1) Administrera och instruera hantverkarna
2) Få rätt på lilla Ks alla aktiviteter på dagis
3) Hinna jobba
4) Arrangera livet som faktiskt pågår här och nu.

Inte så farligt kan tyckas, men när man då helt plötslig inte har varken dusch eller toalett är det hela helt plötsligt lite mer spännande. Duscha ute? Gödsla buskarna? Njae .. inte.

Speciellt då vädret inte visat sig från den bästa sidan denna veckan. Regn och blåst och med en fem-åring som går på dagis. Då kan ni bara räkna ut följderna ..... LERHÖG!

Skulle hämta lilla plutt efter dagis och hittade henne inte. Eller ..... vänta lite... där, knappt urskiljbar från lerpölen, satt hon HELT TÄCKT i lera. Fest! NOT! Men dagispersonalen fanns snabbt på råd, fyllda vattenkannor hälls över lilla K i och sim-sala-bim - en ren (nåja) plutt. Phew.

Men imorgon kommer mannen hem. Ingen toalett på några veckor ännu, men han kommer hem och det gillar vi, både plutt och jag!

Våra nya trädgårdsmöbler! ;)

Saknad

Lilla plutten, saknar sin pappa. Buhu, snyft.

Så när jag var och packade bilen, skrev hon dessa:

"Jag älskar dig pappa"

"Från Kajsa"

Hon skrev dom alldeles själv, utan hjälp från mig! Hon är banne mig bra min lilla Plutt!