Igår var det Lucia. Med skönsång både på TV och jobbet men framför på allt dagis.
Visste ni att vi har den sötaste Lucian någonsin? Inte? Jo, Faktiskt!
Framförallt är jag absolut iiiiiiiiiiiiiiiiiiiinte alls objektiv jag inte! Inte alls.... hehe. ;)
Hon var så glad att hela hon fullkomligt lyste.Så stolt att gå först, stolt att vara längst och stolt över att vara äldst bland kompisarna
Lilla lilla K. Detta var sista gången vi var och såg det på dagis, sista julen där, sen är det dags för allvaret, skolan. Helt plötsligt är hon stor vår lilla plutt.
Ibland vill man liksom stoppa tiden och bara njuta lite extra. Och försiktigt, som mamma och pappa, torka bort dom små tårarna som faller ner för kinderna när dom små barnen tågar in.
Eva, du skriver så fint och lilla Kajsa är så ljuvlig! <3
SvaraRaderaTiden rusar och vi med den!