Jaha, så, det var det.
Vi hade pratat läääänge och mycket om att gå och mata ankorna lilla k och jag.
Sparat bröd, laddat upp som värsta teaterpremiär, tittat på alla fina ankor som bara hungrade ihjäl innan dom skulle få vårt utsökta (!) bröd.
Och idag var det änligen dax. Brödpåsen packades, kläder togs på, mycket prat om att ankorna nu skulle bli SÅÅÅÅ glada när just VI skulle komma.
Så vad händer? ANKORNA HAR FLYTTAT! VA? :(
Troligtvis till en annan bra damm, eller kanske tom. bara gått och lagt sig för kvällen, för där var banne mig inga ankor!
Så det slutade med att lilla K och jag matade vattnet med vårt bröd. Hoppas dammen var "hungrig" annars lär den torka upp med tanke på mängden bröd vi kastade i .....
KVACK!
Jag kan inte låta bli att fnissa lite åt din beskrivning, men jag förstår att det måste kännas bra surt efter att ha längtat så!
SvaraRaderaHaha, ja jag hade lite roligt också, utan att visa det för lilla Kajsa. Så typiskt! Och med en lovan och försäkran om att vi ska gå dit igen en annan dag för att se om dom är kvar. Annars blir det Stadsparken! :D
SvaraRadera