Tänk om

Läste nedan precis och det stämmer rätt bra!

Tänk om...
... det alltid var solsken.
... man alltid var frisk.
... man aldrig hade huvudvärk.
... man alltid kunde köpa det man ville.
... det alltid vore tyst och lugnt.

Kanske är det så att ...

• ... det regnar ibland (ofta) för att man ska uppskatta solen?
• ... man är sjuk ibland för att uppskatta när man är frisk?
• ... man har huvudvärk ibland för att uppskatta när huvudvärken släpper?
• ... man inte har så mkt. pengar för att man ska uppskatta det enkla och meningsfulla här i livet?
• ... om man ibland omges av oljud, så uppskattar man tystnaden och lugnet desto mer.

Wikimedia Commons

Linslus

Ja vissa har fått det, alltså att "bli bra på bild" egenskapen!

Detta trots man precis innan fotograferingen varit jättearg för att man JUST idag inte fick leka med kompisen A.
Kommer in till fotografen sådär - ja ni vet, rödmosig och flammig i ansiktet - och ändå blev det såhär:

Tänk att hon fått just allt detta efter mig ... detta och det tjocka lockiga håret! Fantastiskt va?

Eller ... INTE det? Haha! :) :): ;)

Njutning

Ja, en bild säger mer än tusen ord, eller hur?
Harmoni en söndag morgon med den bleka vintersolen strilandes in genom fönstret.

Verklighetens "Maja katt"

Sömnig söndag!

Vördnad över ett styck skal minsann

Vördnad, omtanke och mkt. annat, jo det ska man ha ... Om människor och om våra djur.

Så tycker lilla K iallafall (ja, jag också faktiskt!).

Stora pådraget blev det häromdagen!

Men, först ska vi gå lite tillbaks i tiden! Modern tog sig iväg i höstas och köpte hem flera paket vårlökar. Vintergäck, scilla, snödroppar etc. Ni som varit med vet att det krävs ett viss mått av tålamod och idogt arbete att peta ner dom i jorden. Så blev dock gjort och vi såg fram emot en underbar vårblomning i vår trädgård.

Eller .... ja låt oss återgå till gårdagen igen.

Vi var ute och lekte lite på fm, kallt, snöigt och tjäle i jorden. K grävde och grävde i snön och helt plötsligt hittade hon en snigel. Eller, tja, skalet av en FÖRE DETTA snigel ska väl erkännas. Men icke dessto mindre, begravas skulle den. Jag förslog att hon skulle stoppa skalet ... eh, förlåt, snigeln under lite snö i ett hörn! Men nix! Här skulle skale... snigeln (!) begravas.

Jaja, låt henne hållas tänkte jag och hon for ut i rabatten som bestod av - trodde jag då - tjäle. Nix, hon hittade fin-fin jord att begrava vårt skal - förlåt -snigel i. Gräva, gräva GRÄVA! Fina högar, blandade med stenar och löv, utgjorde stommen till lilla graven.

Men vänta nu ... stenar sa ni? Nej, nej, nej! Se det var det inte, det var alla mina fina vårlökar som nu prydde sin plats i skalets, sorry snigelns lilla jordhög.

Ja se det var en vördnadsfull begravning av ett styck skal, FÖRLÅT .. snigel!

Från det ena ...

... till det andra.

Lilla K och jag satt vid köksbordet och hon spelade spel på telefonen. Efter ett tag tyckte hon att jag också kunde spela lite. Mamman var kanske inte helt intresserad av det utan sa: "Nej, du får spela själv nu".

Man såg då att ett litet moln tornade upp sig för lilla damen, och hon började skriva ivrigt på små lappar.

Jag fick abslout INTE se vad som skrevs. Efter ett tag så blev hon lite tyst, lite förlägen liksom och gick in på rummet och sa att hon "bara" skulle gömma en sak.

Okej ...

Såg att hon gömde sin lapp och kom snabbt som ögat tillbaks där hon började skriva nya lappar.

Detta var vad hon skrev:

"Mamma spelar ingenting"

Tror bestämt lilla damen var lite småarg på sin mamma, men ångrade sig.
Så hon såg till att "bevismaterialet" för detta försvann och nya bevis kom fram:

"Jag elskar mamma"

"Jag elskar pappa"

Imorrn

Imorrn bär det av, mot Köpenhamn, mot Kungliga Nya Operan och mot operan Carmen.

Wikimedia Commons

Ska bli så roligt. En opera, med sång på franska (hur många ord kan jag på franska .... hmm.) Samt undertexter på danska ... hmmm igen, ja lite bättre där dock.

Men oj så spännande! Dels har jag aldrig varit på opera förrut så bara det ska bli en upplevelse. Nya Operan ska vara jättefin sägs det.

Men framförallt ska jag njuta, av underbar sång, vackra kostymer, lokalen och att bara "vara", mannen och jag.

Man ska inte ropa hej

Jo, vi gjorde nog det - lite för tidigt.
Lilla K gick ju på dagis, en hel vecka, sen tog hon andra polio/diffteri/kikhostsprutan och blev jättesjuk. Igen!

Nu vet vi ju inte hurvida det är sprutan, influensan som kommit igen eller om hon plockat upp YTTERLIGARE ett virus .... suck.

Oavsett vad, så är nätterna långa, när man sitter på sängkanten, baddar den febriga pannan och ger vatten med jämna mellanrum. Man nästan hör hur klockan tickar, minut för minut. 23.00, 23.30, 00.45, 02.15 .. Kallt, tyst, lite ensamt. Tittar stillsamt ut på snön som singlar ner (nja, mer vräker ner) och funderar på livet och dess böljande vägar det tar. Tänker och längtar till värmen, utsikt över turkost vatten, en hängmatta bland palmer och lugn och ro.

Fast ... visst är det så att man egentligen längar efter att alla ska bli friska och våren snart ska komma.

Så ikväll, när fadern kommit hem, gick jag ut i snön, rullade en massa snöbollar och gjorde en snölykta, allt medan snön sakteliga singlade ner. Sådär tyst och lugnt som det blir en mörk vinterkväll, när det snöar sakta. Lite magiskt.

Som tur var fick jag hjälp av min lilla assistent och familjens linslus (medans den lite större av dom var inne i värmen och kurerade sig).

Så , måste ju ta ett kort på vår ljuslykta, men .. var är den nu då .....

... aha, där var den ju! ;)

Pet

Visst är det underligt. Att man inte kan låta dom vara ifred!
Ni vet ... den där lilla, lilla pricken man har i ansiktet. Hmm, peta lite på den? Fast man vet att man inte ska. Bara lite till ..,. riv, krafs!

Såja, nöjd!

Nu är det färdigpetat, pricken illröd och stor och jag ganska "onöjd", för man vet ju att man inte ska göra så!

Nog om detta!

Hehe, bortsett det så har dagen varit bra!

Tiden

Va sjutton vad tiden går egentligen. Ringde först och gratulerade kusin borta i LA, som fyller 45 idag. Långt borta ...

Sen satte jag på radion och en kanal där hade delat upp timmarna efter årtal.
19-20: 70-talet och 20-21: 80 talet!

Och vilka låtar, jag blev helt nostalgisk!

Kiss - "I was made for loving you". Gjordes den verkligen på -70 talet? Otroligt. Men bra är den. Hade helt klart varit med på min topp 10 lista.

Sen kom "Annies song" av John Denver, följt av "Art Garfunkles Bright Eyes". Vem minns inte den fantastiska filmen "Den långa flykten". Som jag grät nära jag såg den som liten. Gjord -72, så jag var nog inte så gammal  när jag såg den.

Därefter kom "Tubular Bells", Mike Oldfield. Kan ni se Max Sydow framför er i Exorcisten, när han står under lampan, redo att gå in i det besatta huset? Kalla kårar på den filmen.

Sen hoppade vi över till 80-talet och Michael Jacksson, Secret Service med "Ten O'clock postman" och så var man tillbaks till skoldanserna, jisses.

Ja jag hann banne mig med mycket ikväll. Allt utom städa, som jag först tänkt! ;)

Trevlig lördag!